Godmorgon. Nu är jag tillbaka. Sovrumsfönstret möter lugnet utanför. Vattnet bara ett stenkast ifrån. Familjen i sängen. Jag känner lycka. Äntligen är vi tillsammans igen, i vårt nya underbara hus.
Vår lilla prinsessa har hunnit bli 1 år. Den 7 oktober för ett år sedan kom hon till världen. Under året som gått har hon gett oss så mycket glädje och kärlek. Vi är så glada att du finns i vårt liv.
Sitter ensam i huset på Gotland. Kom över sent igår kväll för att vänta in flyttgubbarna idag. De har inte kommit än. De borde vara här när som.
De senaste veckorna har varit bra, men jobbiga. Jobbiga för att familjen är splittrad. Vi längtar efter vardagen. Den man ofta tycker är tråkig. Men oj, vad man uppskattar den när man inte har den. Att få vakna upp tillsammans. Äta frukost. Bråka med barnen om att kläderna ska tas på. Iväg till dagis. Hämta från dagis. Äta middag tillsammans. Leka och mysa. Säga godnatt. Och njuta de sista timmarna innan läggdags bara du och jag.
Jag älskar dig så N. Snart är vi hemma.
Nu stoppar jag bloggen för några veckor. Kanske kommer in med sporadiska inlägg, men lovar ingenting.
Framför oss har vi flytt flytt flytt.
Så, C U later!
Sedan några veckor tillbaka har jag känt hjärtrus. Hjärtat klappar. Pulsen slår. Allt snabbare än vanligt. Det känns i halsgropen. Oftast på kvällen. Det är obehagligt. Och jobbigt. Om inte barnen väcker mig på natten så är det detta.
En svart vägg i ett barnrum? Det tilltalar verkligen inte. Men vad sägs om den här istället?
Världskartan är en självhäftande väggdekoration och kommer från Ferm Living. Bilden är lånad från Designonline.
Bara en vecka kvar på den här fantastiska ön. Skulle egentligen ha varit två, men jag åker en vecka tidigare till hemstaden. Mannen kommer vara borta. Och jag behöver hjälpen. Så nu blir det lite längre i hemstaden istället. I väntan på uppfräschningen av nya huset. Och det stora flyttlasset.
Golfrunda igår. Power walk idag. Trenden håller i sig.
I vår familj ville både vara ekonomichef. Vi fajtades om platsen. Och jag vann. Eller mannen kanske gav upp efter allt mitt tjat om att jag skulle ha rollen. Har man kontrollbehov så har man.
Min man har sedan snart ett halvår tillbaka en ny roll på ett spännande företag. Rollen är baserat utifrån ett eget företagande. Och rollen innebär därmed fakturering. Än så länge har inga fakturor skickats. Och inga pengar kommit in. Ekonomichefen är inte glad.
Har tränat två dagar på raken. Kan det vara ett trendbrott på gång?
Sonen noterade min irritation i affären över att nästan all barnyogurt innehåller färgämnen.
Idag sitter han och äter en Yoggi (ekologisk och helt utan färgämnen) efter dagis. Han suger lite på skeden. Så säger han.
”Jag tycker den smakar lite lite färg!”
Snart dags att byta mobiltelefon. Har varit nöjd med min befintliga, men kameran suger (rent ut sagt). Minns att min man då sa att jag skulle välja en annan med bättre kamerafunktion. Men icke. Skulle ha den jag själv valt ut. Så nu surfar jag runt och kollar efter något nytt trevligt att lägga i handväskan. Tror det blir en sådan här.
Bilden är lånad från Telia.
Dottern vill mest kramas hela tiden. Och jag spinner. Som en katt.
Idag gick jag och mannen en runda på underbara Kronholmen. Vår hemmabana. Vi är sådana där bra medlemmar. Betalar glatt. Syns aldrig till. Men idag gick vi ut. Och det var lika underbart som sist. Vem som vann? Mannen. Med EN poäng.
Vi rensar. Och säljer. La ut en fullt fungerande kyl/frys på Blocket strax innan lunch. Nu är den borta. Skönt att nån kan använda den vidare istället för att bara slänga den på tippen. Det är vad jag kallar recycle.
Jag avskyr getingar. Förstår inte varför de finns. Jo, det skulle väl vara för den goda honungen förstås. Nu har de byggt bo. I grannfastigheten som vätter mot vårt sovrumsfönster. Stick. Fast inte oss. Utan härifrån.
Bilden är lånad härifrån.
